riders

Ni måste ju erkänna, att vintern detta året har känts extreeeemt lång? Den verkar ju aldrig ta slut...jag har nästan glömt bort vad solsken, värme och mjukt underlag är för något. Men den senaste veckan har ju varit helt fantastisk, eller hur? Jag och Jacken har njutit i stora drag av solen och alla hästarna står och solar ute i hagarna. Häromdagen när jag kom ner till stallet låg fullblodet Lorden utsträckt i leran. Först blev jag livrädd och trodde att något hade hänt, men när jag närmade mig visade det sig att han bara låg och njöt av vårvärmen.

Snälla låt detta hålla i sig nu så att man kan börja rida på ordentligt, kan få brodda av alla hästar och slippa alla dessa tjocka vintertäcken. Känner ni liksom jag, att rid-inspirationen flödar nu när våren är påväg?

Symptomen vid klassisk kvarka är feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta, näsflöde och att lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma. Ibland spricker lymfknutorna upp och gult var kommer ut. Kvarka kan också ge betydligt lindrigare symptom och likna en vanlig förkylning, med feber, hosta och näsflöde.

Vilka är symptomen?

• Feber
• Nedsatt allmäntillstånd
• Näsflöde, ofta tjockt, varigt.
• Hosta
• Förstorade, ömmande lymfknutor mellan ganascherna

Kvarkabölder mellan ganascherna


Vad orsakar kvarka?
Kvarka är en infektionssjukdom som orsakas av en streptokockbakterie, Streptococcus equi. Bakterien finns i nässekret hos sjuka hästar och sprids när en sjuk häst hostar och frustar. Bakterien finns också i varet från spruckna lymfknutor. Smittan kan spridas direkt eller indirekt. Direkt genom att en sjuk häst kan hälsa på andra hästar, till exempel genom att de står bredvid varandra i stallet, eller går i samma hage. Smittan kan också spridas indirekt, genom personer, inredning eller redskap som varit i kontakt med sjuka hästar.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att hästen träffar på smittan till att den insjuknar, är 2-10 dagar. Symptomen kan variera. Vid klassisk kvarka får hästen nedsatt allmäntillstånd, feber, hosta, och varigt näsflöde. Lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma och kan så småningom kan spricka.

Numera är det vanligt att kvarka förlöper med betydligt mildare symptom. Feber, hosta och näsflöde som vid vilken förkylning som helst, kan vara kvarka. Det gör att det kan vara lätt att missa utbrott av sjukdomen.

Följder av kvarka
Så kallad kastad kvarka, är en komplikation till kvarka som beror på att bakterien som orsakar sjukdomen, sprids till lymfknutor i inre organ och ger upphov till bölder. Symptomen kan då bli återkommande feber och kolik, nedsatt allmäntillstånd och avmagring. I värsta fall kan tillståndet leda till döden.

En annan komplikation till kvarka är anasarka. Anasarka är en överkänslighetsreaktion som orsakar inflammation i blodkärl. Symptomen är fläckvisa ödem (vätskeansamlingar) på kroppen, ödem på huvudets undersida, i benen och under buken, samt punktformiga blödningar på slemhinnorna i till exempel mun, ögon och näshåla.

Även anasarka kan orsaka dödsfall. Den här komplikationen kan också uppkomma som följd av infektioner med andra streptokocker än Streptococcus equi.

Hur påverkas användbarheten?
Om inte hästen drabbas av någon komplikation till kvarka, kommer den att bli helt återställd. Rådgör med din veterinär om hur snabbt du kan börja träna din häst igen.

1. Förebyggande

Djurets Fysiologi
Unghästar är extra känsliga för infektioner, eftersom deras motståndskraft är sämre än vuxna hästars. De bör därför hållas avskilt från tävlingshästar som ju reser mycket och träffar på många smittor. Även avelsston och föl, bör skyddas mot onödiga infektioner. De ska helst hållas skilda från både tävlingshästar och unghästar.

Miljö
Nya hästar innebär alltid en smittrisk. Därför är det bra om man kan ordna någon typ av karantän för nya hästar, innan de tas bland de andra hästarna. En ny häst bör hållas skild från övriga hästar under minst 14 dagar.

Om hästen inte visat tecken på någon smittsam sjukdom under den tiden, är risken liten för att den ska föra med sig smitta till de andra hästarna. Medan hästen står i karantän, bör den tempas dagligen, eftersom feber är ett tidigt tecken på infektion.

Om man haft en smitta i stallet, bör man rådgöra med sin veterinär om behovet av rengöring och desinficering. Kvarkabakterien kan överleva flera månader i stallmiljön om temperatur och luftfuktighet är rätt.

Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar. De kan annars fungera som effektiva smittspridare. Ett bra desinfektionsmedel är Virkon-S.

Utnyttjande
När man åker och tränar eller tävlar med sin häst, utsätter man den för smittrisk. För att undvika att ens egen häst sprider smitta, ska man låta bli att åka, om man har eller har haft sjuka hästar hemma i stallet nära inpå tävlingen. Om man är osäker på hur man ska göra, bör man diskutera med sin veterinär, innan man åker till tävlingsplatsen.

Att tänka på:

• Undvik att ha avelsston tävlingshästar ihop med unghästar och avelsston.
• Sätt nya hästar i karantän, innan de tas in bland andra hästar i stallet.
• Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar.
• Åk inte och tävla om det funnits smitta i stallet den senaste tiden. Rådgör med veterinär i tveksamma fall.

2. Diagnos och behandling
Hur märker jag att hästen är sjuk?

En häst som drabbas av kvarka får ett eller flera av följande symptom.

• Feber (Normaltemperatur är 37,5-38,2)
• Nedsatt allmäntillstånd
• Hosta
• Näsflöde
• Svullna och ömma lymfknutor mellan ganascherna.
• Nedsatt aptit

Det första symptomet är att hästen är mera dämpad än normalt och har feber. Ibland är feber det enda tecknet på att en häst har kvarka. Andra gånger uppkommer näsflöde, hosta och svullna lymfknutor. Ibland spricker lymfknutorna efter en tid och gult var kommer ut.

Eftersom sjukdomen är smittsam, brukar man så småningom upptäcka symptom även hos andra hästar i stallet. Det är inte säkert att alla blir sjuka eller visar symptom. Det beror på hur nära kontakt de har med den smittade hästen och hur stor motståndskraft de har. För att upptäcka eventuella nya sjukdomsfall så fort som möjligt, bör man tempa alla hästar dagligen.

Vad ska jag göra?
Vid misstänkt kvarka, bör sjuka hästar isoleras från andra hästar så fort som möjligt. Genom att göra det, minskar risken att smittan sprids vidare. De isolerade hästarna ska skötas av en person som inte har någon kontakt med övriga hästar.

Kontakta veterinär så snart som möjligt. Veterinären undersöker hästar med symptom och bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. Om även veterinären misstänker kvarka, måste länsveterinären kontaktas och hela stallet isoleras.

Var noga med hygienen. Minimera antalet personer som har kontakt med sjuka hästar. Det är viktigt att tvätta händerna noggrant och att byta skor när man lämnar stallet. Innan besök i andra stall, ska man också byta alla kläder.

Tempa alla hästar i stallet dagligen. På så vis upptäcker man lättast eventuella nya sjukdomsfall.

Desinficera alla redskap som varit i kontakt med sjuka hästar. Även hästtransporter som använts för att transportera sjuka eller misstänkt smittade hästar, ska rengöras väl och desinficeras, till exempel med Virkon-S.

Informera alla som vistas i stallet och sätt upp tydlig information utanför, så att stallbesök av obehöriga undviks.

Att göra:

• Isolera sjuka hästar
• Kontakta veterinär
• Var noga med hygienen
• Var uppmärksam på eventuella nya fall
• Desinficera
• Informera
  

Vad gör veterinären?
Veterinären bildar sig en uppfattning om hur sjukdomen yttrat sig hittills, genom fråga vilka symptom hästen haft, om fler hästar insjuknat och var man misstänker att smittan kommit ifrån. Hästens allmäntillstånd undersöks, utseende på eventuellt näsflöde noteras, temperaturen tas och lymfknutorna mellan ganascherna undersöks.

Veterinären lyssnar också på hjärta och lungor och försöker eventuellt provocera fram hosta genom att trycka hästen över strupen.

Vid misstanke om kvarka, tas ett prov för att odla fram kvarkabakterien, Streptococcus equi. Provet kan tas genom att stryka en svabb mot slemhinnan i näshålan. Man kan också ta prov längre in i luftvägarna med hjälp av fiberoptik. Ofta krävs upprepade provtagningar på flera sjuka hästar, för att bakterien ska kunna påvisas. Ett negativt provsvar, är alltså ingen garanti för att det inte rör sig om kvarka. Ofta tas också blodprov, för att undersöka hur kraftig infektionen är.

I vissa fall väljer veterinären att sätta in behandling med antibiotika. En del hästar kan behöva ytterligare behandling i form av till exempel febernedsättande, antiinflammatorisk medicin.

Om veterinären efter sin undersökning misstänker kvarka, är han/hon skyldig att rapportera det till länsveterinären och isolera stallet. Isoleringen innebär att ingen häst flyttas till eller från stallet (utom till isoleringsstall) och att inte fler personer än nödvändigt ska vistas i stallet, eftersom de kan föra med sig smittan till andra stall.

Det här är ett exempel på hur en undersökning kan gå till. Olika veterinärer kan välja att utföra den på lite olika sätt.

3. Rehabilitering och eftervård
Det akuta stadiet är över, vad ska jag göra nu?

Ett stall som drabbats av kvarka, isoleras vanligen minst 20 dagar efter att den senast insjuknade hästen visat symptom. Detta enligt rekommendationer från STC, Svenska travsportens centralförbund. Under den perioden ska inga hästar flyttas till eller från stallet. Undantaget är flyttning av hästar till isoleringsstall.

Genom att flytta sjuka hästar till ett separat stall, kan man ofta bromsa smittspridningen och därigenom minska antalet insjuknande hästar och också den tid man behöver ha stallet isolerat. Om insjuknade hästar flyttas, är rekommendationen från STC att hålla stallet isolerat under 10 dagar, under förutsättning att inga nya sjukdomsfall inträffar. Under tiden stallet är isolerat, ska inga obehöriga besöka stallet.

När den sista hästen tillfrisknat är det viktigt att rengöra och desinficera allt som varit i kontakt med sjuka hästar, stallinredning, redskap, badkaret i hagen och så vidare. Kvarkabakterien kan annars överleva månader i miljön, om förhållandena är de rätta. Det är viktigt att rengöra alla ytor noga, helst med högtryckstvätt, innan man desinficerar, annars riskerar man att bakterien överlever, inkapslad i smuts.

En häst som haft kvarka, bör sättas igång långsamt efteråt. Rådgör med din veterinär om vad som är lämpligt.

Att göra:

• Följ veterinärens råd om behandling och isolering
• Rengör och desinficera noga när den sista hästen tillfrisknat
• Träna upp en häst som haft kvarka långsamt

(Bilder lånade från internet)

Diskussioner gällande framridning kan man höra vart man än vänder sig. De flesta ryttare har en viss taktik när dom rider fram för att kunns prestera på bästa möjliga sätt. Om man delar med sig av sin taktik och sitt upplägg till andra tycker jag är väldigt intressant och lärorikt, MEN när någon börjar propagera för sitt upplägg och påstå att just det är det mest fungerande, börjar jag fundera och komma med invändningar.

Hästar är ju precis som människor i många avseenden, synnerligen i att de är olika individer. Alla hästar har olika personligheter, kroppsformer, storlek, temperament, ålder etc. Hur man lägger upp sin träning/framridning beror ju helt på dessa faktorer. Många av er läsare tänker nog att detta vet väll alla, och det trodde jag också, tills nyligen då jag insåg hur många det faktiskt finns som tror att samma upplägg fungerar på alla hästar. Och det som chokar mig mest är att många av dessa personer är rutinerade ryttare.

Jag skrev detta inlägg mest som en liten notis bara, till alla er engagerade och intresserade ryttare där ute, tänk på att hästar är egna individer med egna specifika behov gällande precis allt! Lycka till :)



(Bilder lånade från Internet)

Underlaget är halt, isigt och ojämnt. Det är snöstorm utomhus. Träningen fungerar bara helger och vissa mornar då vi har tillgång till ridhuset, annars handlar allt bara om att överleva en skogsrunda i iskall blåst och snorhalt underlag. Ridlyckan sjunker något under denna säsongen av året, det måste jag medge. I väntan på bättre tider sitter jag och spanar lite på vårens tävlingar...efter dressyr-debuten tidigare i december är tävlingssuget starkare än någonsin och vi vill bara träna, träna! Låt våren komma!

Nu ska jag springa ner till stallet en snabbis och slänga in lunch i hagen till alla hästarna. Är "rid-ledig" idag, och känner mig något rastlös. Kanske tar mig en skogstur i eftermiddag, trots vädret.

Gammal bild på mig och Jacken från augusti...

Min häst går stadigt på tygeln i trav och galopp, gör fina fattningar och avbrott. Men vi har ett problem; jag kan inte skritta med tagen tygel. Så fort jag börjar korta tygeln så kastar hon sig fram i trav. Det känns lite som om hon blivit "skolad" att göra så. Försöker jag hålla henne kvar i skritt blir hon stressad, lägger sig på och börjar dra i tygeln.

Svar: Först och främst tycker jag att du borde kontrollera om hästen är frisk och att utrustningen sitter bra. Passar bettet?
Om allt stämmer där ska du vara noga med att praktisera i en lugn miljö och med en häst som är avrastad, uppvärmd och avspänd. Det kan vara så att hästen är pigg och därför vill springa; om den är ordentligt avrastad vet du att det inte bör bero på det. Du kan också fundera på om din häst har stor skritt; då är det extra viktigt med en medgående hand. Men även om skritten är normal är det viktigt att du tänker på att handen ska vara mjuk och medgående. Handen får inte bli hård och stum, det ska vara lätt kontakt.

När du ska börja praktisera kan du börja med att pröva vad som händer om du tar en tygel. Skritta och styr in hästen på en liten volt, ställ hästen, det gör inget om den tillfälligt är för mycket ställd. Testa att volta åt andra hållet.
Om det här inte fungerar skulle jag definitivt testa tömkörning. Om du inte är kunnig själv, ta hjälp av någon duktig. Den som tömkör kan jobba hästen i trav och galopp på en volt och sedan gå ner i skritt, kanske jobba sidvärts i skänkelvikning i skritten. Det kan händ att hästen kopplar ihop energin och accelerationen med en ryttare på ryggen, att den kan acceptera kontakten under tömkörning.

En sak att testa kan vara att skritta över cavalettibommar, både på töm och uppsuttet. Då får hästen något annat att tänka på, det kan distrahera lite.  Andra metoder att testa kan vara att testa att sätta tryck i tyglarna medan du går på marken. Hästen måste ha förtroende i alla lägen. Kan man leda hästen medan man håller i den så att den går i form, lär man hästen att det är okej att skritta även om man ha lite kontakt i munnen.

Jag kan inte arbeta med sidvärtsrörelser i skritt med min häst eftersom han genast lägger i handbromsen och jag lyckas inte få honom framåt. Vad kan jag göra?

Svar: Mitt råd till dig är att göra så att när du vill flytta hästen i sidvärts i skritten, flytta bara 2-3 steg rid sedan hästen rakt framåt. Flytta sedan 2-3 steg till och sedan rakt framåt. Om du har en häst med tendensen att bli bakåttänkande ska du aldrig lägga dig i en monotonisk, lång sidvärtsrörelse. Om hästen iallafall tappar bjudningen trots detta, rid den framåt i trav ett par steg innan du på nytt flyttar den. Glöm inte heller att rida igång med säte och mage, så du inte korrigerar detta med bara skänklarna, lycka till!

             

Bomarbete och hoppning är väll något som brukar uppskattas av både ryttare och häst. Men ibland känner jag att det kanske uppskattas lite FÖR mycket av min käre hästvän Jacken. Han fungerar på ett sådant sätt att han måste i princip se bommar varje dag för att kunna hantera dem med ro. Går det några dagar utan att han ser skympten av en bom får han snärt i hjärnan när dom dyker upp igen. Hans lycka blir så total att han nästan glömmer bort vart han är och vad han håller på med. Lite pressat läge, för mig iallafall.

Senast för 3 dagar sen skulle vi skutta lite småhinder och arbeta på böjda cavalettiserier, vilket är jättebra om du har en häst som inte riktigt har koll på bogarna. Du känner direkt när en bog försvinner ut där den inte ska vara. Hursomhelst, mer om det ridtipset en annan gång. Tillbaka till Jackens bom-hysteri; vid detta tillfälle hade vi inte ridit bommar på över en vecka och somsagt, snärten i hjärnan tog fart. Sjövild var han nästan. Jag börjar undra när detta ska gå över, måste han verkligen se bommar varje dag för att hålla sig i skinnet i deras närhet?

Har ni några förslag på någon form av bom-terapi?

Äntligen är man frisk igen! Har varit kry i ca 3-4 dagar nu, så nu är det full fart igen. Ska strax kila ner till stallet och ta en snötur i skogen med Jacken. Marken är ju täckt av ett tjockt snötäcke! Och vi har en massa härliga backar som man kan galoppera uppför... Ska ni också rida ut i det fina vädret?


(Bild lånad från Internet)

                           
Tävlingssäsongen är snart här, och många känner sig stressade. Både häst och ryttare ligger säkert fortfarande kvar lite i den halvtaskiga vinterkonditionen. Skänkelvikningarna känns skakiga. Den ökade traven är bara halvdan. Taxeringen in i kombinationer går ofta fel i brist på träning den senaste tiden. Känner du igen dig? Lugn, med rätt arbete hinner du komma i form till säsongen du med!

1. Lägg upp ett träningsschema; Lägg upp ett schema för varje veckas träning. Gör ett nytt schema varje söndag inför den kommande veckan och se sedan till att följa det precis som du ska, förutom om det skulle dyka upp några komplikationer. Fokusera på det ni behöver förbättra, men gör inte det vanliga misstaget att om du behöver träna på kombinationer och galoppombyten, tränar du bara detta. GRUNDEN är viktigast att den kommer tillbaka först efter vinterns slapphet. Konditionsträning och styrkan hos hästen måste byggas upp allra först.

2. Planera vårens första tävlingar; Börja kika på vårens propostitioner redan nu och skriv ner dem du skulle vilja delta i. På så sätt får du mer uppsatta mål och blir mer motiverad till att komma i form till detta datum. Tänk dock realistiskt så du inte "stress-tränar" för att hinna komma i form.

3. Glöm inte den egna formen; Det är kanske inte bara din häst som behöver komma tillbaka till gammal tävlingsform och tävlingsanda. Även du behöver kanske en kick både i det fysiska och psykiska. Börja ta långa promenader, joggingturer eller gymma iallafall 1-2 dagar i veckan. Eller lite övningar innan du går och lägger dig, som sit-ups och hopprep. För att få tillbaka motivationen; titta på gamla bilder eller videofilmer från tidigare tävlingar då du tävlat och det har gått bra. Ditt tävlingssug kommer definitivt att vakna!

Lycka till! (Bild lånad från Internet)