Frågor & svar angående skrittarbete
Svar: Först och främst tycker jag att du borde kontrollera om hästen är frisk och att utrustningen sitter bra. Passar bettet?
Om allt stämmer där ska du vara noga med att praktisera i en lugn miljö och med en häst som är avrastad, uppvärmd och avspänd. Det kan vara så att hästen är pigg och därför vill springa; om den är ordentligt avrastad vet du att det inte bör bero på det. Du kan också fundera på om din häst har stor skritt; då är det extra viktigt med en medgående hand. Men även om skritten är normal är det viktigt att du tänker på att handen ska vara mjuk och medgående. Handen får inte bli hård och stum, det ska vara lätt kontakt.
När du ska börja praktisera kan du börja med att pröva vad som händer om du tar en tygel. Skritta och styr in hästen på en liten volt, ställ hästen, det gör inget om den tillfälligt är för mycket ställd. Testa att volta åt andra hållet.
Om det här inte fungerar skulle jag definitivt testa tömkörning. Om du inte är kunnig själv, ta hjälp av någon duktig. Den som tömkör kan jobba hästen i trav och galopp på en volt och sedan gå ner i skritt, kanske jobba sidvärts i skänkelvikning i skritten. Det kan händ att hästen kopplar ihop energin och accelerationen med en ryttare på ryggen, att den kan acceptera kontakten under tömkörning.
En sak att testa kan vara att skritta över cavalettibommar, både på töm och uppsuttet. Då får hästen något annat att tänka på, det kan distrahera lite. Andra metoder att testa kan vara att testa att sätta tryck i tyglarna medan du går på marken. Hästen måste ha förtroende i alla lägen. Kan man leda hästen medan man håller i den så att den går i form, lär man hästen att det är okej att skritta även om man ha lite kontakt i munnen.
Jag kan inte arbeta med sidvärtsrörelser i skritt med min häst eftersom han genast lägger i handbromsen och jag lyckas inte få honom framåt. Vad kan jag göra?
Svar: Mitt råd till dig är att göra så att när du vill flytta hästen i sidvärts i skritten, flytta bara 2-3 steg rid sedan hästen rakt framåt. Flytta sedan 2-3 steg till och sedan rakt framåt. Om du har en häst med tendensen att bli bakåttänkande ska du aldrig lägga dig i en monotonisk, lång sidvärtsrörelse. Om hästen iallafall tappar bjudningen trots detta, rid den framåt i trav ett par steg innan du på nytt flyttar den. Glöm inte heller att rida igång med säte och mage, så du inte korrigerar detta med bara skänklarna, lycka till!
Frågor och svar angående träningsupplägg
Svar: Galopp är den gångart som ger mest kondition. Det krävs mer kondition för att tävla hoppning ute än inne eftersom det blir mycket större ytor att galoppera på. Det brukar märkas ganska tydligt att hästen blir mycket flåsigare än vanligt när utomhussäsongen börjar.
Om man har några bra ridvägar eller ett stort fält att rida på kan man kantra hästen i intervaller, dvs galoppera i lite friskare tempo än tävlingstempo men ändå inte "full fart", på stora ytor. Ju mindre det svänger ju mindre slitage på hästens ben. Tvära svängar i hög fart är väldigt slitsamt.
Skritta och trava hästen en stund först som uppvärmning. De första gångerna räcker det att kantra 2ggr 3minuter med några minuters skritt emellan. Efter några gånger ökar man dosen till 3ggr 3min eller 2ggr 4min och så småningom 3ggr 4min. Upprepa var 3-4 dag. Det låter som korta intervaller men det är jobbigare än man tror både för häst och ryttare!
Jag ska börja tävla fälttävlan med min häst och vill stärka hästens leder och senor. Hur gör jag detta på bästa möjliga och mest effektivt sätt?
Svar: Det absolut mest effektiva sättet för detta är att skritta långa sträckor på fast underlag. T.ex en hård grusväg och ibland även på asfalt. Skritta BARA, och minst i 1 timme varje gång. Detta måste göras regelbundet, ca 3 dagar i veckan brukar vara lagom. Detta stärker effektivt hästens leder. Men var nogrann med att skritta länge, och inte i någon annan gångart än skritt. Travar eller galopperar du på detta underlaget regelbundet kommer du snarare skada hästens leder och senor.
(Bild lånad från Internet)
Problem med traven
Svar: För att träna din häst att gå i ett lugnt tempo så var noga med att vara konsekvent i din ridning. Varje gång den drar iväg i traven så sakta av till skritt. Om den slår över i galopp så ta tillbaka den ner till trav och så vidare. Om den helt enkelt är för pigg och därför springer fort så longera den innan du sitter upp så att den är avrastad.
Ta hjälp av någon som är duktig på att longera och använd en lätt inspänning. Tänk på att bara longera på bra underlag. Var noga med att lära in kommandon för gångarterna och avsaktningarna så att hästen blir lydig.
Finns det någon hemlighet till hur man får till en riktigt bra halvhalt?
Svar: En "hemlighet" bakom lyckade halvhalter är att hästen verkligen bjuder framåt i den gångart du rider i. I själva halvhalten rätar du upp dig, ber om lite extra aktivitet med hjälp av ben och säte, och fångar upp den extra energin med en väldigt kortvarig förhållning. Det handlar bara om sekunder och det är helt fel att bara förhålla! En halvhalt är ett samarbete mellan framåtdrivande och förhållande hjälper som man som ryttare tränar upp efter hand. Rätt utförd leder halvhalten till att hästen förbättrar sin balans och eftergivenhet.
I längden är det de små nyanserna som gör halvhalterna riktigt bra. Titta till exempel på Tinne Vilhelmson när hon rider, där är halvhalterna så små att de nästan inte syns! Det är viktigt att ryttaren inte spänner sig i axlar, armar eller händer, det märker hästen direkt. En bra övning från marken är att hålla i ett bett med händerna och låta en kompis hålla i tyglarna. Låt honom eller henne ta små förhållningar så märker du hur tydligt minsta rörelse i bettet känns för hästen.
Min häst "dör" när vi ska arbeta i samlad trav. Bakbensaktiviteten försvinner nästan helt och han blir lite trög och speciellt tung i handen. Vad ska jag göra?
Svar: Att hästen "dör" i den samlade traven är ett vanligt problem. Det är svårt att få hästen att behålla sin framåtbjudning och energi och samtidigt samla den. Ett tips är att hela tiden hålla hästen aktiverad, rid inte bara på en volt eller fyrkant. Gör hela tiden något lösgörande som skolor, skänkelvikning, byten etc. När du känner att bakbenen inte är med, trigga lite med skänkeln och om det behövs, pilla lite med spöt på ett triggande (men löst!) sätt alldeles vid hästens bakben/has. Detta brukar få hästen att trampa igång med bakbenen igen.
Var nogrann med att du triggar igång bakdelen igen så fort du känner att den börjar bli slö. Väntar du för länge blir det jobbigt att få igång den igen, då är det lättast att rida fram hästen och sedan börja om med att samla den. 
Problem med galoppen
Svar: En sak jag tycker att du ska göra är att rida i lite lättare sits och med nästan ingen skänkel alls inför bytena (när du tränar). Sedan ger du hästen en snabb kick som bytessignal. Hästen ska vara fri i formen, tänk inte att den ska vara på tygeln. Då är risken, i det här läget, att den lyder handen snarare än skänkeln. Tänk att du "busar" in bytet, hästen ska nästan bli överraskad så att den hamnar lite ur balans. Pröva med lite "cowboy-ridning". Du får absolut inte klämma med skänkeln i bytet, utan tänk på skänkeln som ett getingstick snarare än som en kramning.
Vissa hästar får problem med bytena när man lär in förvänd galopp och befäster den förvända galoppen väldigt mycket innan bytesträningen inleds. Byten är naturligt för hästen medan förvänd galopp är konstlat - men vissa hästar blir väldigt balanserade i förvänd. Vänd gärna halvt igenom när du tränar och rid ganska skarpt mot långsidesväggen, så att hästen "måste" byta vid långsidan för att inte tappa balansen. Om dina problem inte löser sig tycker jag att du ska ta kontakt med en riktigt skicklig tränare - som antingen kan hjälpa dig från marken eller sitta upp själv.
När jag ska gå över till ökad galopp strätar min häst emot och blir irriterad. Och när han väl ökar blir han lång och hängig i bettet. Vad är fel?
Svar: Det finns många möjliga anledningar till detta problem. Till att börja med ska du kolla upp om sadeln klämmer någonstans. Om du har en sadel som är något trång, men inte särskilt mycket, visar hästen ingenting så länge den går kortad. Men när du vill öka galoppen och ber hästen att länga ut och höja ryggen så kan sadeln klämma åt.
Om sadeln inte är problemet, sitter problemet förmodligen i din egna ridning. Vid en ökning, var noga med att inte "attackera" hästen till en ökning. Smygöka galoppen lite och ge signaler om att snart ska ni öka ordentligt, så hästen är med på noterna innan du ger det slutgiltiga kommandot om en ökning. Om du attackerar med skänkeln är det inte konstigt att hästen blir irriterad.
När du väl uppnått en ökning, får du inte "sluta rida". Detta är den vanligaste anledningen till att många hästar blir långa och hängiga i ökningar. Som ryttare måste du sitta emot, men driva med sätet och behålla stödet i handen. Om hästen blir stum i munnen under ökningen, lirka lite i bettet med fingrarna så bettet hålls lite rörligt. Om ryttaren blir stillasittande i säte och hand och bara driver på framåt blir effekten en lång och hängig häst.
Dressyr och sits frågor
Svar: Ostadig skänkel beror oftast på att ryttaren spänner sina ben och klämmer sig fast med lår och knä. Din uppgift blir att slappna av i benen. Att träna dig på att låta dem hänga utmed hästens sida som två spagetti. Mjukt "klibbade" mot hästen, men inte spända. Du kan säkert få tips om hur du kan tänka i Sally Swifts bok. Vet att jag har haft elever som hittat bra tankar där.
Om din häst är van vid att du klämmer kan det oftast vara konstigt för den när du slappnar av i benen och i början kan den stanna till när du släpper skänkeln. Det är bara en vanesak för hästen. Var noga med att du "kickar" till kvickt när hästen stannar och sedan slappnar du av lika mycket igen. Det är viktigt att hästen går av sig själv och går i rätt form med en mjuk rygg för att din "slappna-av-i-benen-träning" ska fungera.
Några enkla sätt att träna på:
¤ Rid mycket utan stigbyglar.
¤ Be en kamrat och/eller tränare att longera dig på en stabil och lugn häst.
¤ Fäst en sporrem från stigbygeln till sadelgjorden; så att stigbygeln inte kan flaxa. Tänk på att det måste finnas lite rörlighet så du inte blir låst i fotleden.
Är det bra att använda remont? Eller negativt?
Svar: Remontgrimman var den nosgrimma som användes förr. På senare år har den dock blivit mindre populär. När jag lyssnar av på mina resor i Sverige låter det som om de flesta tycker att remontgrimman är ful och därför använder man inte den. Vilket är synd. Remontgrimman sluter runt nederdelen av hästens nos och det finns ingen risk för tryck och låsning i hästens käke. Om hästägaren har problem med att hästen får sår i kinderna av den höga nosgrimman är remontgrimma ett bra alternativ.
Det är viktigt att inte spänna en remontgrimma för hårt och för lågt, den kan då trycka ihop hästens näsborrar och då blir det svårt för hästen att andas.
Min häst blir stark i munnen, finns det något bett som hjälper till att förhindra detta?
Svar: Vanligtvis så säger vi alltid - du ska kunna rida loss din häst på träns innan du byter bett. Det är ett tankesätt som inte stämmer alltid. Precis som vi människor är olika (till exempel är någon musikalisk, en annan sjunger falskt. Någon har en massa muskler och är råstark, en annan är smal och smidig.) så är också hästar olika.
Vissa är väldigt lätta att rida i rätt form medan andra är tunga och starka. Enligt min åsikt är det bättre att "betsla upp" något än att eventuellt sitta och dra hästen i munnen för att den ska ge efter. Allt detta förutsatt att vi rider klokt och korrekt med mjuk hand och att hästen är framme för säte och skänkel.
Några bettförslag:
¤ Pessoabett
Där du kan använda olika ringar beroende på hur mycket hjälp du behöver.
¤ Olika tredelade bett
Det finns bland annat med vriden platta och med fasta ringar.
¤ Hiss-bett,"up-lift"
Ett bett med skänkel på och vanligt eller gummibett i munnen.
¤ En vuxen häst kan också ridas på kandar. Men jag skulle prova några av de andra betten först. De är mindre i munnen och med tanke på hästens ålder tycker jag att du ska visa henne stor respekt och göra livet trevligt för henne. (Om hon aldrig haft kandar vill säga.) Var noggrann med att kontrollera munnen på din häst om du provar nya bett, så att det inte blir skav någonstans.
Osäkerhet hos häst & ryttare
Svar: Mitt råd är att ha några hinder framme på ridbanan även när du inte ska hoppa. Hoppa låga hinder (de behöver inte vara högre än cirka 60 centimeter) ofta, gärna nästan varje dag, en tid. Ha helst hinder av olika karaktär. Hoppa tills hästen blir avspänd varje gång. Träna så ofta du orkar på olika ställen.
Min häst blir istadig när vi ska tävla, vad gör jag?
Svar: Kanske är din häst i en fas då den testar lite gränser. Du måste öva den att gå fram för skänkeln. Smacka samtidigt för att förstärka framåtdrivningen. Ibland kan det hjälpa att svänga runt hästen på en liten volt några varv när den försöker stegra sig och sen direkt rida framåt. Rid gärna någon träningstävling. Då brukar man kunna få hålla på lite längre utan att bli utesluten om man förklarar problemet innan. Rid förbi utgången någon extra gång både före och efter start.
Min häst stressar upp sig fruktansvärt vid hoppning och rusar bara, han slår också mycket med huvudet. Men hästen är också väldigt känslig så jag vågar inte sitta och dra. Vad ska jag göra åt detta?
Svar: Jag skulle börja med att låta en bra hästtandläkare titta i munnen så att du utesluter att hästen har ont av till exempel en sprucken tand eller dylikt.
Prova olika bett för att se om hästen verkar trivas bättre med något av dem. Till exempel finns det raka bett i läder (finns bland annat i travsportaffärer) som många känsliga häster verkar gilla att ha i munnen. Försök hitta ett bett som hästen vågar ta stöd på. Du kan också prova att sätta en huva på hästen som dämpar ljuden, vilket lugnar en del hästar.
Rent träningsmässigt skulle du kunna prova att hoppa med en fast martingal. Det förhindrar hästen att slå upp huvudet, men tvingar inte ner det. Man trär helt enkelt martingallringarna på en vanlig engelsk nosgrimma (OBS! Använd INTE en remontgrimma - det kan skada hästens nosrygg) istället för på tyglarna som man har i vanliga fall.
När hästen höjer huvudet onormalt mycket (martingalen får inte vara för kort) trycker det på nosryggen istället för att det drar i munnen. När man vet att hästen inte kan slå upp huvudet så mycket brukar det bli lättare för ryttaren att rida mer avspänt med handen och hästen blir lugnare och slutar fly. Det blir heller inga extra remmar som hästen kan fastna i under språnget. OBS! Man får inte tävla med fast martingal.
Frågor & svar angående lösgjordhet och balans hos hästen
Svar: Börja med att se till orsak och verkan - hästen blir framtung för att den stänger av aktiviteten baktill. För att lösa problemet med att den blir tung i handen måste den alltså bli kvickare i bakkärran. En bra hjälp är ett dressyrspö som du kan peta lite med högre upp på korset.
Ofta är det särskilt i avsaktningarna som hästen upplevs som tung i handen och blir långsammare bak. För att göra den kvickare och behålla aktiviteten kan du till exempel flytta hästen lite sidvärts just i avsaktningen.
Exakt hur ska hästen gå om den ska gå i en korrekt låg form?
Svar: Om man tittar på slutformen - där hästen bär hals, huvud samt ryttaren och går i egen balans, det vill säga den klassiska bilden dit alla ska sträva - så är den ett bevis för att hästen är stark nog och tränad för att orka gå så. Skulle vi rida hästen i den formen under träning och tro att den därför orkar gå så även på tävling så får hästen inte rätt arbete för att faktiskt stärka överlinjen och resten av kroppen.
I stället vill man under träning hitta känslan där hästen liksom "crawlar" fram, höjer ryggen och drar upp magmusklerna, ungefär som när man rider den över cavaletti. Då behöver formen vara lite lägre. När man rider hästen i låg form är det väldigt viktigt att kontakten med munnen inte försvinner. Hästen måste hela tiden vara självbärig och får inte heller ligga i handen, då går den på bogarna.
Ju lägre du har hästen, desto lättare måste den vara i bogarna - så att du känner att bogarna fortfarande strävar uppåt. Man får inte bara lägga ner frampartiet i backen. I stället vill du hitta det "crawlande hjulet" i rörelseschemat. Man ska också komma ihåg att slutformen ligger precis i gränslandet där hästen istället kan släppa ner ryggen och magen och att det är en hårfin balansgång. Jag tycker att man ska rida lite grann i det optimala läget under varje ridpass, men kanske åttio procent i den andra formen.
Hur får man till en ökad galopp utan att det blir spring?
Svar: När jag länger galoppen vill jag att hästen växer upp framför mig, den får inte trilla ner på framdelen. Tänk nästan som att du rider en långsam piruett genom hörnet och sedan rider ut i ökningen i stora, långsamma steg. Det där med långsamma är viktigt, en ökning får aldrig bli snabb och springig.
Om du har svårt att få hästen på bakbenen och i uppförbacke i ökningen kan du rida lite öppna när du ökar. Då är det lättare att aktivera bakdelen så att inte hästen blir framstupa. Att öka på stora mittvolten är också bra träning.
Se till att hästen håller kvar sin form om den blir springig. Håll ihop den och låt den inte dra ut halsen. Hellre att det bara blir ett par bra steg i mellangalopp, än att du länger en hel diagonal med "dåliga" steg. Tänk att du ska bygga upp en fjäder i hästen, så att den både kan stega iväg - uppåt framåt - och komma tillbaka på ett elastiskt sätt. Uppbyggnaden görs exempelvis på en stor volt, där du ökar några steg - under öppna om hästen blir springig - samlar tillbaka den och upprepar igen.
Angående bett
Vad ska man använda för bett på hästar som gapar?
Svar: Förutsatt att tänder och mun är kontrollerade så kan man försöka leta efter ett bett som hästen trivs med. Du kan till exempel pröva ett rakt gummibett eller att linda latextejp runt ett vanligt bett. Prova dig fram - rakt, ledat, tredelat med platta och så vidare. Du kanske kan låna bett av bekanta för att slippa köpa ett av varje? Det kan även vara så att hästen är missnöjd för att bettet inte har rätt storlek, kanske är det för smalt eller för brett.
En hög nosgrimma kan vara bra, men spänn inte en eventuell nedre rem för hårt - man får aldrig försöka dra igen munnen med våld. Om det är nosgrimman som stör hästen så se till att använda en mjuk, vadderad variant så att den blir mer bekväm. Andra sorter, som remont eller pullargrimma, kan också vara en idé.
Men viktigast av allt är en mjuk och känslig hand som känner av hästen och som tar och ger vid rätt tillfällen. Ryttaren måste vara följsam i sin hjälpgivning och ge hästen förtroende för handen.
Om man har en häst som blir stark och gärna hänger tag i bettet, vad ska man rida på för bett för att kunna undvika att detta inträffar?
Svar: Detta är en svår fråga, men om jag skulle ge en rekommendation angående detta så skulle jag föreslå att du provar rida på ett Pessoa-Magic bett. Det är ett tvådelad bett med D-formade bettringar (bara 2 stycken, jag talar inte om det "traditionella" pessoabettet som har 3 stycken ringar på var sida) den ända skillnaden från ett vanligt tvådelat bett och Magic-bettet är att ett tvådelad kan man vika åt båda hållen, medans ett Magic-bett bara går att vika åt ett håll. Så åt ena hållet viker sig inte bettet, och det är den sidan som hästen har i sin munn. Detta gör att bettet blir mer stumt och hästen kan inte ta tag i det och hänga på samma sätt som ett vanligt.
Är gummibett ett bra alternativ för en häst med känslig munn?
Svar: Det beror på, personligen tycke rjag inte om gummibett sådär jättemycket. Hästarna har en tendens att tugga vädligt mycket på gummibett och då lossnar ofta mycket flisor ut gummit och då blir det vassa kanter på gummibettet som skaver i hästens munn. Detta måste såklart inte inträffa, men det är vädligt lätt hänt. Jag skulle hellre rekommendera ett vanligt tredelat bett fast med stor tjocklek, ju tjockare bettet är ju mildare blir det.
Själv rider jag Jack på ett Pessoa-magic bett. Fungerar superbra eftersom han är het och lite stark. Men kom alltid ihåg att ryttarens hand och ridning gör större inverkan än alla bett i världen.
Frågor & svar angående foder
Svar:Äpplen är toppen att ge till hästar, för de älskar verkligen äpplen. Mängdmässigt så kan man ge mycket, bara de är vana vid det och äpplena är fina. Samtidigt finns det ju ingen anledning att vräka på med äpplen i någon större mängd heller, utan lagom är bäst. Varför inte ge ett till fem äpplen per gång och måltid?
Däremot ska man vara försiktig att släppa ut hästar under äppelträd där det till exempel finns massor med fallfrukt. Då kan det finnas risk för att hästen stoppar i sig för mycket och kanske får en feljäsning i magen.
Går det bra att kombinera betfor och lusern i sin hästs foderstat?
Svar: Ja, det går bra. Men vanligtvis brukar man inte behöva kombinera dem två för att få en stabil foderstat.
Är pellets ett bra foderalternativ?
Svar: Det beror på hur din häst är, det finns både pellets med hög energimängd och de med låg energimängd. Beroende på om din häst är väldigt pigg eller slö, får du fatta beslut om vilken slags pellets du skall fodra med. Har du en väldigt slö häst/ponny kan havre vara ett bättre alternativ än pellets.
Vad för slags foder ska jag undvika om min häst har lätt för att bli fet?
Svar: Undvik korn och olja. Korn är väldigt bra för magra hästar, men en fälla för de som lätt lägger på sig hull. Olja änvänder man ofta som tillskott i fodret för att få blankare päls, bättre hovar m.m. Men för en häst som lätt blir fet bidrar även oljan till ökad mängd kroppsfett.
Om hästen äter hösilage, hur viktigt är det att vaccinera mot Boutilism?
Svar: Hästen BORDE vaccineras mot boutilism om du väljer att fodra den med hösilage. Boutilism är en sjukdom som få hästar drabbas av, men det är en sjukdom med dödlig utgång. Sjukdomen växer fram i hösilagebalar, när hösilaget rullas ihop ute på åkrarna och packeteras i den vita plasten händer det lätt att ett djur slinker med. Det kan vara en liten mus, en orm eller vadsomhelst. Djuret dör förstås innuti balen och ruttnar sedan. Då sprids det livsfarliga bakterier i balen. Äter sedan en häst av hösilaget, drabbas den av boutilism.
Veterinärfrågor
Svar: Hovarnas hornproduktion till hovväggen sker i kronranden och hornet "växer" nedåt. Om hästen får en störning i hornproduktionen syns det ofta som en horisontell "rand" som då successivt förflyttas nedåt i takt med att hornet bildas. Kraftiga foderomställningar och en del sjukdomar, till exempel fång, kan orsaka störningar i hornproduktionen som då så småningom kan ses som ränder på hovarna.
Nästa gång hästen ska verkas kan du fråga din hovslagare om han eller hon kan se några tecken på fång, som till exempel breddad lamellrand. Ränder på hovarna behöver ju inte bero på fång.
Hur behandlar man en Ink? Vad är det egentligen?
Svar: Inkar är hästens vanligaste hudtumör. De orsakas sannolikt av ett virus. En ink är en lokalt aggressiv tumör som uppträder i flera kliniska former.
En del är platta med en skrovlig hårlös yta som täcker en varierande del av huden, ibland ganska stora områden. En annan typ sitter under huden som små knölar och en typ ser ut som såriga skrovliga knölar som kan blöda och infekteras. En del sitter på stjälkliknande strukturer. Det finns även fler utseenden på inkar.
Det finns många metoder för att avlägsna en ink:
Kirurgi, laserkirurgi, frysning, bränning, lokalbehandling med preparat som dödar vävnad, immunterapi med mera. På en mindre ink med tydlig "stjälk" kan man prova att sätta ett elastiskt band runt stjälken. Efter några dagar faller inken bort.
Gemensamt för behandlingarna är att det är vanligt att inkarna kommer tillbaka. För bästa resultat bör man behandla i ett tidigt stadium.
Låt en veterinär undersöka hästen och utefter inkens utseende och placering välja bästa behandlingsmetod.
Vad kan man göra åt små, mjuka gallor på benen?
Svar: Med galla i en led menas att mängden ledvätska i leden är ökad. Detta kan tyda på att det inte står helt rätt till i leden, att en retning eller inflammation gör att mer ledvätska produceras. Många hästar kan vara lite galliga utan att ha problem ifrån sina leder, men det är bra att vara vaksam på förändringar hos sin häst.
Om hästen plötsligt skulle få en galla eller om det är en ung häst så ska man vara extra vaksam. Det kan då vara bra att låta en veterinär undersöka hästen och se att det inte verkar vara något fel i leden. På din beskrivning låter det som om det är en mindre galla i kotleden som det handlar om. Om din häst inte verkar påverkad av detta och gallorna har funnits en längre tid, så tror jag inte att du behöver oroa dig.
Tyvärr finns inga underverk för att få bort dessa. Vissa tycker till exempel att Back on track-paddar kan fungera, men jag vet inte hur mycket vetenskaplig dokumentation det finns om detta (det har dock gjorts en studie där man kan se en positiv effekt på ryggfunktion vid användning av deras ryggvärmare).
.jpg)
